Demokratin är mer än valdagen. Här är verktygslådan: en trappa från det snabbaste till det mest långsiktiga, och en katalog över strategierna, från medborgarförslag till organisering.
Allt påverkande kan sorteras efter hur mycket det kräver av dig. Börja där du har tid och ork, och flytta uppåt när frågan är viktig nog.
Tio sätt att påverka, från att skriva ett mejl till att organisera en rörelse. De flesta fungerar bäst i kombination, och nästan alla går att använda på alla tre nivåerna: kommun, region och stat.
Vad det är. Att höra av dig direkt till den som är vald att företräda dig: en ledamot i fullmäktige, en nämndordförande eller en riksdagsledamot. De är till för medborgarna och tar emot synpunkter.
Så gör du. Hitta rätt person via kommunens, regionens eller riksdagens webbplats. Skriv kort och konkret vad du vill och varför, och be om svar. Ett samlat mejl från flera personer väger tyngre än ett ensamt.
Vad det är. En formell väg att lägga ett eget förslag direkt till fullmäktige, utan att gå via ett parti. Många kommuner och regioner tar emot medborgarförslag eller e-förslag, ibland med stöd av namnunderskrifter.
Så gör du. Kolla på din kommuns eller regions webbplats om de har medborgarförslag eller e-förslag och vilka regler som gäller. Beskriv förslaget tydligt, motivera det, och följ ärendet när det bereds och tas upp.
Vad det är. Innan många beslut tas, särskilt om planer och bygge, ligger förslaget ute på samråd eller remiss. Då har du rätt att lämna synpunkter medan det fortfarande går att ändra.
Så gör du. Bevaka kommunens anslagstavla och planer, eller myndigheters remisser. Lämna ett skriftligt yttrande inom tiden. Var konkret om vad du vill ändra och varför, och hänvisa till det som faktiskt står i förslaget.
Vad det är. Att forma opinion i offentligheten, så att frågan blir svår att gå förbi. En insändare, en debattartikel eller ett inlägg som många delar kan flytta en fråga uppåt på dagordningen.
Så gör du. Skriv kort och sakligt till lokaltidningen eller en större tidning, eller lyft frågan i sociala medier. Knyt an till något aktuellt och var tydlig med vad du vill ska hända, och vem som kan besluta om det.
Vad det är. Ett sätt att visa att många står bakom en fråga. Namnen i sig tvingar sällan fram ett beslut, men de ger tyngd, syns och gör det svårare att avfärda kravet.
Så gör du. Formulera ett tydligt krav, samla namn på en plattform eller på papper, och lämna över dem till rätt beslutsfattare tillsammans med en motivering. Koppla gärna ihop med ett medborgarförslag eller en kampanj.
Vad det är. En organiserad och uthållig insats för att driva en fråga, ofta med flera verktyg på en gång: opinion, möten med beslutsfattare, medier och evenemang. Så arbetar intresseorganisationer och rörelser.
Så gör du. Sätt ett tydligt mål, kartlägg vem som beslutar och när, och lägg en plan över tid. Bygg en grupp, fördela roller, och var där frågan avgörs, i beredningen lika mycket som i rubrikerna.
Vad det är. Rätten att samlas och uttrycka en åsikt offentligt är skyddad i grundlagen genom mötes- och demonstrationsfriheten. En demonstration gör en fråga synlig och visar att den har stöd.
Så gör du. Ansök i god tid om tillstånd hos polisen för en allmän sammankomst på offentlig plats. Planera budskap, plats och talare. Även en mindre men väl genomförd manifestation kan få genomslag i medierna.
Vad det är. Att gå samman med andra i en förening, ett parti, ett fackförbund eller ett nätverk. Den svenska modellen bygger på folkrörelser, och organiserade röster har en plats vid bordet som enskilda sällan får.
Så gör du. Gå med i en organisation som redan driver din fråga, eller starta en egen förening. Engagera dig i ett parti om du vill påverka inifrån, eller i facket på din arbetsplats. Antal och uthållighet ger tyngd.
Vad det är. Som medborgare har du rätt att granska makten. Offentlighetsprincipen ger dig tillgång till allmänna handlingar, och beslut som är fel kan överklagas eller anmälas.
Så gör du. Begär ut handlingar från myndigheter och kommuner, det är gratis att läsa dem och du behöver inte säga vem du är eller varför. Överklaga ett beslut som rör dig inom tiden, eller anmäl till JO om en myndighet behandlat någon fel.
Vad det är. Det mest direkta sättet att påverka är att själv ta plats där besluten fattas. De flesta förtroendevalda i Sverige är fritidspolitiker som sköter uppdraget vid sidan av jobbet.
Så gör du. Gå med i ett parti som ligger nära det du tycker, engagera dig lokalt, och ställ upp i valet till fullmäktige. Du kan också bli nämndeman eller ta andra förtroendeuppdrag i din kommun eller region.
Vill du gå djupare? Korten på sajten visar var du kan påverka inom varje del av samhället. Se till exempel folkrörelser, civilsamhället, medborgarinvolvering och partier och politiker.