Verktyg för inflytande och makt

VadEtt eget förslag som en riksdagsledamot lämnar in till riksdagen, om allt från en ny lag till en mindre ändring.

VemEn folkvald ledamot i riksdagen, ensam eller tillsammans med partikamrater, lägger fram förslaget.

HurDu kan läsa alla motioner gratis på riksdagen.se och höra av dig till en ledamot om en fråga du vill att de driver.

VadEtt motförslag eller en ändring som ledamöter lämnar in som svar på en proposition från regeringen.

VemFolkvalda ledamöter i riksdagen, ofta från oppositionen, använder den för att möta regeringens förslag.

HurDu kan följa hur partierna ställer sig genom att läsa följdmotionerna på riksdagen.se inför ett beslut.

VadSjälva omröstningen i riksdagen där ledamöterna röstar ja eller nej och avgör om en lag eller ett beslut går igenom.

VemDe 349 folkvalda ledamöterna i riksdagen, var och en med en röst oavsett partiets storlek.

HurDu kan se exakt hur varje ledamot röstade i voteringarna på riksdagen.se och väga in det inför nästa val.

VadUtskottets färdiga ställningstagande i en fråga, med ett förslag till hur riksdagen bör rösta.

VemFolkvalda ledamöter i ett av riksdagens utskott, som bereder frågorna innan hela riksdagen tar beslut.

HurDu kan läsa betänkandena på riksdagen.se för att förstå motiven bakom ett beslut innan voteringen sker.

VadEtt utskotts synpunkter i en fråga som egentligen bereds av ett annat utskott, så att fler perspektiv vägs in.

VemFolkvalda ledamöter i ett utskott som vill bidra med sin syn på ett ärende som ligger hos ett annat utskott.

HurDu kan läsa yttrandena på riksdagen.se för att se hur olika delar av riksdagen ser på samma fråga.

VadRegeringens översikt över vad den vill göra under året, som statsministern läser upp när riksdagen öppnar.

VemRegeringen, alltså de politiskt tillsatta statsråden med statsministern i spetsen, står bakom innehållet.

HurDu kan läsa eller se regeringsförklaringen på regeringen.se för att förstå vart regeringen vill styra landet.

VadRegeringens översikt över sin utrikespolitik, alltså hur Sverige ska förhålla sig till andra länder och världen.

VemRegeringen genom utrikesministern lägger fram den, som politiskt ansvariga för utrikespolitiken.

HurDu kan läsa utrikesdeklarationen på regeringen.se för att se regeringens linje i utrikesfrågor.

VadRegeringens översikt över vad Sverige vill driva i EU och hur den ser på samarbetet framåt.

VemRegeringen, som företräder Sverige i EU, presenterar den genom ansvarigt statsråd.

HurDu kan läsa EU-deklarationen på regeringen.se för att förstå vilken linje Sverige tar i Bryssel.

VadRegeringens förslag på riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgeten för åren framåt, lämnat på våren.

VemRegeringen genom finansministern lägger fram den, som politiskt ansvariga för statens ekonomi.

HurDu kan läsa vårpropositionen på regeringen.se för att se hur regeringen planerar att använda statens pengar.

VadRegeringens stora budgetförslag på hösten, som visar hur statens pengar ska fördelas mellan olika områden nästa år.

VemRegeringen genom finansministern lägger fram den, och riksdagen är den som till slut beslutar om budgeten.

HurDu kan läsa budgetpropositionen på regeringen.se och se vad som föreslås för det område du bryr dig om.

VadEtt förslag till ny lag eller en ändrad lag som regeringen arbetar fram för att lämna vidare till riksdagen.

VemRegeringen och dess departement tar fram förslaget, som politiskt ansvariga för lagstiftningsarbetet.

HurDu kan följa lagförslagen på regeringen.se och lämna synpunkter om ditt företag eller din organisation blir remissinstans.

VadDet färdiga lagförslag som regeringen formellt lämnar till riksdagen för beslut.

VemRegeringen lägger fram propositionen, och det är den folkvalda riksdagen som sedan röstar om den.

HurDu kan läsa propositionerna på riksdagen.se och regeringen.se för att se exakt vad som föreslås bli lag.

VadEtt årligt brev där regeringen talar om vad en myndighet ska göra, vilka mål den har och hur mycket pengar den får.

VemRegeringen genom ansvarigt departement skriver brevet, som politiskt ansvariga för myndighetsstyrningen.

HurDu kan läsa regleringsbreven på esv.se för att förstå vad regeringen har bett en viss myndighet att prioritera.

VadSkrivelser från ett departement där regeringen redovisar en fråga eller sin syn utan att lägga ett lagförslag.

VemRegeringen genom ett av sina departement står bakom texten, som politiskt ansvariga för området.

HurDu kan läsa departementsskrivelserna på regeringen.se för att följa hur en fråga bereds inom regeringen.

VadRegeringens beslut om vilka som ska sitta i styrelser och leda viktiga myndigheter och statliga organ.

VemRegeringen, alltså de politiskt tillsatta statsråden, utser personerna som ska leda myndigheter och styrelser.

HurDu möter detta indirekt, men kan se vilka regeringen utnämnt på regeringen.se och granska valen i efterhand.

VadEtt dokument där regeringen redogör för riksdagen om en fråga eller åtgärd, utan att be om ett lagbeslut.

VemRegeringen lämnar skrivelsen till den folkvalda riksdagen, som kan diskutera den men inte ändrar den som en lag.

HurDu kan läsa regeringens skrivelser på riksdagen.se för att se hur regeringen redovisar sitt arbete inom ett område.

VadRegeringens uppdrag som startar en statlig utredning och bestämmer vad den ska titta på och när den ska vara klar.

VemRegeringen genom ansvarigt departement skriver direktivet, som politiskt ansvariga för vilka frågor som ska utredas.

HurDu kan läsa kommittédirektiven på regeringen.se för att se i förväg vilka frågor som är på väg att utredas.

VadEn årlig sammanställning över alla pågående och avslutade statliga utredningar och vad de håller på med.

VemRegeringen genom Regeringskansliet sammanställer den, så att riksdagen och allmänheten kan följa utredningsarbetet.

HurDu kan använda kommittéberättelsen för att få överblick över vilka statliga utredningar som pågår just nu.

VadEn utredning som görs inne på ett departement i stället för av en fristående kommitté, ofta i mindre frågor.

VemTjänstepersoner på ett departement skriver promemorian på regeringens uppdrag, inom regeringens organisation.

HurDu kan läsa departementspromemoriorna på regeringen.se och svara om din organisation skickas remissen.

VadEn grundlig utredning av en fråga, ofta gjord av en särskild utredare, som mynnar ut i förslag till regeringen.

VemEn utredare som regeringen tillsätter leder arbetet, ofta med experter och sakkunniga som stöd.

HurDu kan läsa utredningarna på regeringen.se under SOU, eftersom de är offentliga och ofta lättlästa sammanfattningar finns.

VadSteget där ett förslag skickas ut så att myndigheter, organisationer och andra får tycka till innan beslut tas.

VemRegeringen skickar ut förslaget, men det är myndigheter, kommuner och organisationer som svarar med sina synpunkter.

HurDu kan läsa både förslaget och alla remissvar på regeringen.se, och din organisation kan ofta lämna ett eget svar.

VadDen förvaltning som sköter det praktiska runt riksdagen, så att ledamöterna kan göra sitt arbete.

VemTjänstepersoner anställda av riksdagen, alltså inte folkvalda, som stödjer riksdagens arbete.

HurDu möter den sällan direkt, men den ansvarar för bland annat besök och information om riksdagen.se.

VadDen stora organisation av tjänstepersoner som bereder ärenden och hjälper regeringen att styra landet.

VemTjänstepersoner anställda i staten, som arbetar åt regeringen men inte själva är folkvalda.

HurDu möter det sällan direkt, men du kan begära ut allmänna handlingar därifrån enligt offentlighetsprincipen.

VadDe olika delarna av Regeringskansliet, där varje departement ansvarar för sitt eget område som vård, skola eller försvar.

VemTjänstepersoner som bereder frågorna, ledda av ett statsråd, alltså en politiskt tillsatt minister.

HurDu kan vända dig till rätt departement på regeringen.se i en fråga, eller begära ut handlingar därifrån.

VadFöretag som ägs av staten, från järnväg till spel, som ska drivas affärsmässigt men inom ramar som politiken sätter.

VemEn politiskt tillsatt styrelse leder företaget, och staten som ägare företräds av ansvarigt statsråd.

HurDu möter dem som kund, och kan följa hur de sköts genom de årsredovisningar som staten publicerar.

VadNär en myndighet själv avgör hur den ska förstå och genomföra det uppdrag som regeringen gett i regleringsbrevet.

VemTjänstepersoner på myndigheten, ledda av en chef som regeringen utsett, men som inte är folkvalda.

HurDu möter resultatet i hur myndigheten agerar, och kan begära ut handlingar för att se hur den tolkat sitt uppdrag.

VadNär en myndighet utgår från en departementspromemoria och själv avgör hur den ska tillämpas i det egna arbetet.

VemTjänstepersoner på myndigheten gör tolkningen inom sitt uppdrag, alltså inte folkvalda politiker.

HurDu möter resultatet i myndighetens beslut, och kan begära ut handlingar för att förstå hur den resonerat.

VadBeslut som myndigheten fattar om sitt eget arbete, som hur den organiserar sig och prioriterar mellan uppgifter.

VemTjänstepersoner på myndigheten, inom de ramar som lagar och regeringens styrning sätter.

HurDu möter dem sällan direkt, men många handlingar är offentliga och kan begäras ut enligt offentlighetsprincipen.

VadDe många små bedömningar en myndighet gör i det löpande arbetet, som tillsammans formar hur reglerna tillämpas i praktiken.

VemTjänstepersoner på myndigheten som tillämpar reglerna i enskilda fall, inom sitt uppdrag.

HurDu möter dem när din sak handläggs, och kan be om motivering och begära ut handlingar i ditt ärende.

VadNär en myndighet på eget initiativ eller på uppdrag tar reda på fakta i en fråga inom sitt ansvarsområde.

VemTjänstepersoner på myndigheten gör utredningen, alltså inte folkvalda, inom det område myndigheten ansvarar för.

HurDu kan ofta läsa myndigheternas utredningar och rapporter på deras webbplatser, eftersom de är offentliga.

VadMyndighetens skriftliga synpunkter på ett förslag som regeringen eller någon annan har skickat ut på remiss.

VemTjänstepersoner på myndigheten formulerar svaret utifrån sin sakkunskap, alltså inte folkvalda politiker.

HurDu kan läsa myndigheternas remissvar på regeringen.se för att se vad experterna tycker om ett förslag.

VadNär en myndighet på eget initiativ vänder sig till regeringen och föreslår en ändring, till exempel av en regel.

VemTjänstepersoner på myndigheten tar initiativet utifrån vad de ser i sitt arbete, alltså inte folkvalda.

HurDu möter den sällan direkt, men kan begära ut framställningar för att se vad en myndighet vill ändra på.

VadNär myndigheten rapporterar tillbaka till regeringen om vad den gjort, hur det gått och hur pengarna använts.

VemTjänstepersoner på myndigheten sammanställer redovisningen, som regeringen och riksdagen använder för att följa upp.

HurDu kan läsa myndigheternas årsredovisningar, eftersom de är offentliga och visar vad skattepengarna gått till.

VadSveriges centralbank, som ansvarar för pengarnas värde och har till uppgift att hålla inflationen stabil och låg.

VemTjänstepersoner ledda av en direktion, en självständig myndighet under riksdagen som inte styrs av regeringen.

HurDu möter Riksbankens beslut i räntan och prisutvecklingen, och kan följa deras besked på riksbank.se.

VadDet organ som granskar hur staten använder sina pengar och om myndigheter och regering sköter sina uppdrag väl.

VemTjänstepersoner ledda av en riksrevisor, en oberoende del av riksdagens kontroll av staten.

HurDu kan läsa Riksrevisionens granskningar på riksrevisionen.se för att se var skattepengar används effektivt eller inte.

VadEtt folkvalt organ för det samiska folket som både är en myndighet och ett parlament för samiska frågor.

VemLedamöter som väljs av samer i ett eget val, alltså folkvalda företrädare för den samiska befolkningen.

HurÄr du same kan du rösta i sametingsvalet, och alla kan läsa om Sametingets arbete på sametinget.se.

VadVoteringen är själva omröstningen, där ledamöterna säger ja eller nej och det räknas ihop till ett beslut om en lag eller en fråga.

VemFolkvalda politiker i en församling, till exempel riksdagen, ett fullmäktige eller en nämnd, röstar var och en för sig.

HurDu möter den genom att läsa hur de förtroendevalda röstade, något som är offentligt, och väga in det när du själv ska rösta i nästa val.

VadEn reservation är när en ledamot som förlorat omröstningen låter skriva in att hen tyckte annorlunda och varför, så att avvikande meningen finns kvar i protokollet.

VemEn folkvald politiker som hamnat i minoritet i en nämnd eller församling använder reservationen för att markera sin ståndpunkt.

HurDu kan läsa reservationerna i protokollet för att se vilka som stod emot ett beslut och vilka skäl de förde fram.

VadEtt särskilt uttalande är en kort kommentar som en ledamot fogar till ett beslut, ofta för att förklara hur hen ser på frågan utan att rösta emot.

VemEn folkvald politiker i en nämnd eller församling lägger fram det för att få med sin synpunkt i handlingarna.

HurDu hittar uttalandena i de offentliga protokollen och kan använda dem för att förstå nyanserna bakom ett enigt beslut.

VadEtt informellt samtal är de prat i korridoren och möten utanför dagordningen där mycket görs upp innan ett ärende formellt avgörs.

VemFolkvalda politiker pratar ihop sig med varandra, med andra partier eller med tjänstepersoner innan det fattas beslut.

HurDu når in i de informella samtalen genom att ta direktkontakt med en förtroendevald, ringa, mejla eller fråga efter ett möte.

VadDet här är de löpande samtalen mellan förvaltningens högsta chef och de politiker som styr, där verklighet och vilja möts.

VemEn tjänsteperson, förvaltningens direktör eller chef, stämmer av med de förtroendevalda som leder nämnden eller styrelsen.

HurDu påverkar samtalen indirekt genom att ge politikerna underlag och synpunkter som de kan ta med sig in i dialogen med förvaltningen.

VadEtt formellt möte är ett sammanträde med kallelse, dagordning och protokoll, där besluten fattas och dokumenteras enligt reglerna.

VemFolkvalda politiker i en nämnd, styrelse eller församling håller mötet, ofta med tjänstepersoner som föredragande.

HurMånga möten är öppna eller protokollförda, så du kan följa dem på plats eller läsa handlingarna efteråt på kommunens eller regionens webbplats.

VadEtt nämndbeslut är beslutet som en nämnd fattar tillsammans om sitt område, till exempel skola, bygglov eller socialtjänst.

VemDe folkvalda politikerna i nämnden fattar beslutet gemensamt, ofta efter att en tjänsteperson berett ärendet.

HurDu kan läsa nämndens protokoll, lämna synpunkter inför ett ärende och i vissa fall överklaga beslutet om det rör dig.

VadEtt ordförandebeslut är när nämndens ordförande fattar ett beslut ensam i ett brådskande läge, för att sedan rapportera det till nämnden.

VemEn folkvald politiker, ordföranden i nämnden eller styrelsen, fattar beslutet på församlingens vägnar.

HurDu ser ordförandebesluten när de anmäls i nämndens protokoll och kan ställa frågor om varför beslutet inte kunde vänta.

VadEtt delegationsbeslut är ett beslut som en tjänsteperson fattar på politikernas uppdrag, enligt en lista som säger vad som får avgöras utan att gå till nämnden.

VemEn tjänsteperson i förvaltningen fattar beslutet, men det är politikerna som har bestämt vilken makt som får lämnas över.

HurDelegationsbesluten anmäls till nämnden och blir offentliga, så du kan begära ut dem och i vissa fall överklaga ett som rör dig.

VadVidaredelegation är när den som fått rätten att besluta i sin tur lämnar vidare en del av den till någon längre ner i organisationen.

VemEn tjänsteperson, ofta en förvaltningschef, för rätten att besluta vidare till en handläggare eller enhetschef under sig.

HurDu kan be att få se delegationsordningen för att förstå exakt vem som hade rätt att fatta ett beslut som påverkar dig.

VadEtt direktiv är en instruktion från politiken om vad förvaltningen ska göra eller utreda, ofta startskottet för ett större arbete.

VemFolkvalda politiker i en nämnd eller styrelse ger direktivet till tjänstepersonerna som ska genomföra det.

HurDu kan föreslå för dina förtroendevalda att de tar initiativ till ett direktiv i en fråga du tycker borde utredas.

VadDelegering är när politiken lämnar över rätten att fatta vissa beslut till tjänstepersonerna, så att förvaltningen kan jobba utan att fråga om allt.

VemFolkvalda politiker bestämmer vad som ska delegeras, och tjänstepersoner tar sedan över själva beslutsfattandet inom de ramarna.

HurDu möter delegeringen i praktiken varje gång en handläggare avgör ditt ärende, och du kan läsa delegationsordningen för att se vem som bestämmer vad.

VadEn arbetsordning är dokumentet som beskriver hur ett organ ska arbeta, vem som gör vad och hur möten och beslut går till.

VemFolkvalda politiker i en församling eller styrelse antar arbetsordningen för sin egen verksamhet.

HurDu kan begära ut arbetsordningen för att förstå spelreglerna för till exempel ditt kommunfullmäktige eller en nämnd.

VadEn policy uttrycker de övergripande värderingar och principer som ska vägleda hur en kommun, region eller stat agerar i en fråga.

VemFolkvalda politiker beslutar om policyn, som sedan ska genomsyra tjänstepersonernas arbete.

HurDu kan läsa policyn för att se vad de styrande har sagt att de står för, och hänvisa till den när du tycker att verkligheten inte stämmer.

VadEn strategi beskriver vägen mot ett mål på längre sikt, alltså hur man tänker ta sig dit och vad som ska prioriteras.

VemFolkvalda politiker antar strategin, som blir en riktning för tjänstepersonernas planering och arbete framåt.

HurDu kan följa upp om verksamheten faktiskt rör sig dit strategin pekar, och lyfta det med dina förtroendevalda om den stannat på papperet.

VadEtt reglemente är dokumentet som bestämmer vad en nämnd ansvarar för och vilka befogenheter den har, dess uppdragsbeskrivning helt enkelt.

VemFolkvalda politiker i fullmäktige antar reglementet och sätter därmed ramarna för varje nämnds uppdrag.

HurDu kan läsa reglementet för att veta vilken nämnd som faktiskt ansvarar för en fråga du vill driva eller klaga på.

VadEn riktlinje är mer konkret än en policy och talar om hur något ska göras i praktiken, ett rättesnöre för det dagliga arbetet.

VemFolkvalda politiker beslutar oftast om riktlinjen, som tjänstepersonerna sedan ska följa i sitt arbete.

HurDu kan hänvisa till en riktlinje när du tycker att du blivit annorlunda behandlad än vad reglerna säger att du ska bli.

VadEtt program samlar mål och insatser inom ett område, till exempel ett bostadsprogram eller ett miljöprogram, och visar vad som ska åstadkommas.

VemFolkvalda politiker antar programmet, som blir styrande för hur tjänstepersonerna planerar inom området.

HurDu kan läsa programmet för att se vad kommunen eller regionen lovat inom ett område och följa upp om det blir verklighet.

VadEn delegationsordning är listan som visar exakt vilka beslut tjänstepersonerna får fatta på politikens vägnar och var gränsen går.

VemFolkvalda politiker i en nämnd antar delegationsordningen och bestämmer därmed hur mycket makt som lämnas över till förvaltningen.

HurDu kan begära ut delegationsordningen för att se vem som hade rätt att besluta i ditt ärende och om beslutet togs på rätt nivå.

VadEn regel är en bindande detaljbestämmelse om hur något konkret ska gå till, mer styrande än en allmän riktlinje.

VemOfta är det en tjänsteperson i förvaltningen som beslutar om reglerna för det dagliga arbetet, inom de ramar politiken satt.

HurDu möter reglerna direkt i kontakten med en verksamhet, och du kan be att få se vilken regel ett besked grundas på.

VadEn plan är det konkreta dokumentet som säger vad som ska göras, när och av vem, ofta för ett avgränsat område eller en period.

VemHär är det ofta en tjänsteperson i förvaltningen som arbetar fram och beslutar planen utifrån politikens mål.

HurDu kan be att få se planen för en verksamhet som rör dig och lämna synpunkter på hur den genomförs.

VadKommunens högsta beslutande organ, som bestämmer budget, skattesats och de stora riktlinjerna för skola, omsorg och samhällsbyggnad.

VemDe folkvalda ledamöterna i fullmäktige, som du själv är med och röstar fram i kommunalvalet vart fjärde år.

HurDu röstar i kommunalvalet, och däremellan är mötena öppna så att du kan lyssna på plats eller följa dem på webben.

VadBeslutet att utse borgarråd, alltså de ledande politiker som i större städer leder var sitt ansvarsområde på heltid.

VemDe folkvalda i kommunstyrelsen, som är politiskt tillsatta och utgör kommunens ledning mellan fullmäktiges möten.

HurDu påverkar vilka som leder genom din röst i valet, och kan följa vilka uppdrag och arvoden borgarråden har via kommunens webb.

VadBeslutet om vilka nämnder kommunen ska ha och vilka politiker som ska sitta i dem för att styra varje verksamhetsområde.

VemDe folkvalda i kommunstyrelsen och fullmäktige, som fördelar platserna efter hur partierna röstades fram i valet.

HurDu ser vilka som styr ditt område genom kommunens nämndlistor, och kan vända dig till en ledamot med en fråga eller synpunkt.

VadDet styrdokument som sätter ramen för pengar och mål, alltså vad varje verksamhet får kosta och vad den ska uppnå.

VemDe folkvalda i kommunstyrelsen som arbetar fram förslaget, innan fullmäktige fattar det slutliga beslutet om budgeten.

HurDu kan läsa budgeten på kommunens webb, lämna synpunkter inför att den tas, och se hur dina skattepengar fördelas.

VadKommunens långsiktiga karta över hur mark och vatten ska användas, alltså var det på sikt kan byggas bostäder, vägar och natur.

VemDe folkvalda i kommunstyrelsen som leder arbetet, innan fullmäktige antar planen för hela kommunen.

HurDu har rätt att tycka till under samrådet, då planen ställs ut och vem som helst kan lämna synpunkter på förslaget.

VadBestämmelser som styr mark och byggande i ett avgränsat område där det inte finns någon detaljplan men ändå behövs regler.

VemDe folkvalda i kommunstyrelsen som tar fram förslaget, innan det beslutas politiskt i kommunen.

HurDu kan lämna synpunkter under samrådet, och om bestämmelserna berör dig kan du senare överklaga beslutet.

VadDen juridiskt bindande planen för ett mindre område, som bestämmer exakt vad som får byggas där och hur det ska se ut.

VemDe folkvalda i kommunstyrelsen och nämnden som driver planen, innan den antas politiskt i kommunen.

HurDu har rätt att lämna synpunkter under samrådet, och om du är berörd granne kan du överklaga den antagna planen.

VadIndelningen i rotlar, alltså de ansvarsområden som de ledande politikerna delar upp styret av kommunen i.

VemDe folkvalda i kommunens ledning, som fördelar rotlarna mellan sig efter valresultatet och den styrande majoriteten.

HurDu ser vem som ansvarar för ditt område via kommunens webb, och kan kontakta rätt politiker när du har en fråga.

VadNämnder som styr en stadsdel nära invånarna, ofta med ansvar för till exempel förskola, äldreomsorg och fritid i området.

VemDe folkvalda i stadsdelsnämnden, som är politiskt tillsatta för att leda just sin del av en större kommun.

HurDu kan följa nämndens öppna möten, läsa protokollen och höra av dig till en ledamot om hur det fungerar i din stadsdel.

VadNämnder som var och en ansvarar för ett sakområde i hela kommunen, som skolan, miljön eller bygglov och planer.

VemDe folkvalda i respektive facknämnd, som är politiskt tillsatta för att styra sitt område på politikens uppdrag.

HurDu kan följa nämndens öppna möten och protokoll, och vända dig till en ledamot i den nämnd som rör din fråga.

VadDet dagliga arbetet med att översätta politikens budget till konkret verksamhet, alltså hur pengarna faktiskt används.

VemTjänstepersonerna i kommunförvaltningen, som är anställda för att genomföra det politikerna har beslutat.

HurDu möter tolkningen som kvaliteten på service du får, och kan ställa frågor till förvaltningen om hur en satsning används.

VadArbetet med att omsätta ett politiskt beslut i praktiken, där förvaltningen avgör hur det ska genomföras i vardagen.

VemTjänstepersonerna i kommunförvaltningen, som är anställda och inte folkvalda, men styrs av de ramar politiken satt.

HurDu kan begära ut handlingar för att se hur ett beslut tolkats, och kontakta förvaltningen om något blivit fel.

VadDe många mindre beslut som förvaltningen fattar i sin löpande verksamhet utan att varje gång gå tillbaka till politiken.

VemTjänstepersonerna i kommunförvaltningen, som har fått rätt att besluta i vissa frågor genom kommunens delegationsordning.

HurDu kan be att få se besluten och underlagen, eftersom de flesta handlingar i en kommun är offentliga för vem som helst.

VadDe bedömningar förvaltningen gör i pågående arbete, där en tjänsteperson tar ställning i en konkret fråga för stunden.

VemTjänstepersonerna i kommunförvaltningen, som inom sitt uppdrag gör yrkesmässiga bedömningar i det dagliga arbetet.

HurDu möter det när du har ett ärende, och kan be om en förklaring eller vända dig högre upp om du tycker att det blivit fel.

VadDet underlag förvaltningen tar fram när en fråga ska belysas, så att politikerna har fakta att fatta beslut utifrån.

VemTjänstepersonerna i kommunförvaltningen, som samlar in och sammanställer uppgifterna på politikens eller ledningens uppdrag.

HurDu kan begära ut färdiga utredningar, eftersom de är allmänna handlingar, och läsa vad som ligger bakom ett beslut.

VadDet svar kommunen lämnar när någon annan ber om dess synpunkter på ett förslag, till exempel en ny statlig regel.

VemTjänstepersonerna i kommunförvaltningen som skriver svaret, ofta innan en nämnd eller styrelsen godkänner det politiskt.

HurDu kan läsa kommunens remissvar i diariet och se vilken hållning den tagit i en fråga som rör dig eller din ort.

VadEn formell begäran eller ett förslag som förvaltningen skickar uppåt, till exempel till politiken eller en annan myndighet.

VemTjänstepersonerna i kommunförvaltningen, som lyfter en fråga vidare när de ser ett behov i verksamheten.

HurDu kan begära ut framställningar via diariet och följa vilka behov förvaltningen för fram till politikerna.

VadÅterrapporteringen av vad som gjorts och hur pengarna använts, så att politiken kan följa upp verksamheten.

VemTjänstepersonerna i kommunförvaltningen, som sammanställer resultat och siffror åt politikerna och kommunens ledning.

HurDu kan läsa årsredovisning och uppföljningar på kommunens webb och se vad skattepengarna gått till.

VadDet skriftliga underlag med förslag till beslut som förvaltningen lägger fram inför en nämnd eller styrelsen.

VemTjänstepersonerna i kommunförvaltningen, som bereder ärendet och föreslår hur politikerna bör besluta i frågan.

HurDu hittar tjänsteskrivelsen i kallelsen till mötet och kan läsa den innan beslutet, eftersom den är en offentlig handling.

VadDen kommunala skolan och förskolan, alltså undervisning och barnomsorg som kommunen ansvarar för att erbjuda alla barn.

VemTjänstepersonerna i skolförvaltningen, rektorer och lärare, som driver verksamheten inom politikens budget och mål.

HurDu möter skolan som elev eller vårdnadshavare, och kan ta upp frågor med rektorn eller via skolans råd för föräldrar.

VadKommunens omsorg om äldre, från hemtjänst i bostaden till plats på ett särskilt boende när behovet är större.

VemTjänstepersonerna i omsorgsförvaltningen, som biståndshandläggare och personal, som genomför vården inom politikens ramar.

HurDu ansöker om hjälp hos kommunen, och om du nekas kan du överklaga, eftersom beslutet ska följa lagen och dina behov.

VadKommunens stöd till människor i utsatta lägen, som ekonomiskt bistånd, hjälp vid missbruk och skydd för barn.

VemTjänstepersonerna i socialtjänsten, som socialsekreterare, som utreder behov och beslutar inom ramen för socialtjänstlagen.

HurDu kan ansöka om hjälp, har rätt att få ett beslut och kan överklaga om du nekas det stöd du sökt.

VadDen verksamhet som rycker ut vid bränder och olyckor och arbetar förebyggande med säkerhet och tillsyn i kommunen.

VemTjänstepersonerna i räddningstjänsten, som ofta drivs av kommunen, ibland tillsammans med grannkommuner i ett förbund.

HurDu möter den vid larm på 112, och kan vända dig till räddningstjänsten med frågor om brandskydd och säkerhet i hemmet.

VadHämtning av sopor och hantering av avfall, alltså att hushållens skräp tas om hand och så långt möjligt återvinns.

VemTjänstepersonerna i kommunens verksamhet för avfall, ibland via ett kommunalt bolag som sköter hämtningen.

HurDu sorterar ditt avfall och betalar avgiften, och kan höra av dig till kommunen om hämtning, kärl eller återvinning.

VadKommunens ansvar för lokala gator samt för rent dricksvatten och rening av avloppet, så att kranen och avloppet fungerar.

VemTjänstepersonerna i kommunens tekniska verksamhet, ofta delvis genom ett kommunalt bolag för vatten och avlopp.

HurDu betalar via taxa och skatt, kan felanmäla en trasig gata eller ett vattenläckage, och får information vid avbrott.

VadKommunens arbete med miljö och hälsa, som tillsyn av butiker och verksamheter och kontroll av buller, vatten och luft.

VemTjänstepersonerna på miljökontoret, som inspekterar och fattar beslut inom ramen för miljölagstiftningen.

HurDu kan anmäla störningar som dålig lukt eller buller till miljökontoret, som då utreder och kan kräva åtgärder.

VadHanteringen av bygglov och planer, alltså prövningen av vad du får bygga och hur mark i kommunen ska användas.

VemTjänstepersonerna på bygglovs- och planavdelningen, som prövar ansökningar utifrån detaljplanen och plan- och bygglagen.

HurDu söker bygglov hos kommunen, kan få råd inför ansökan, och har rätt att överklaga om du nekas eller berörs av ett lov.

VadVerksamhet som kommunen kan välja att erbjuda, som idrottsanläggningar, badhus, fritidsgårdar och stöd till föreningar.

VemTjänstepersonerna i kommunens fritidsverksamhet, som driver utbudet inom den budget och de mål politiken har satt.

HurDu använder anläggningarna, kan söka föreningsstöd eller boka lokaler, och påverka utbudet genom kommunens kanaler.

VadKommunens frivilliga kulturutbud, som bibliotek, kulturskola, museer och stöd till kulturliv och evenemang på orten.

VemTjänstepersonerna i kulturförvaltningen, som driver verksamheten och fördelar stöd inom politikens budget och prioriteringar.

HurDu tar del av biblioteket och kulturskolan, kan söka kulturbidrag, och föreslå satsningar via kommunens synpunktskanaler.

VadKommunens egna insatser för att hjälpa människor till arbete eller meningsfull sysselsättning, utöver statens ansvar.

VemTjänstepersonerna i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, som ordnar insatserna inom den ram politiken beslutat.

HurDu kan vända dig till kommunens arbetsmarknadsenhet för stöd, praktik eller vägledning mot jobb och studier.

VadKommunens engagemang i energi, ofta genom ett bolag som levererar fjärrvärme eller el, samt råd om att spara energi.

VemTjänstepersonerna i kommunens energiverksamhet, vanligen i ett kommunalt bolag med en politiskt tillsatt styrelse.

HurDu kan vara kund hos energibolaget, få kostnadsfri energirådgivning av kommunen, och se hur priser och villkor sätts.

VadKommunens arbete för att företag ska vilja starta, växa och stanna, genom service, mark och kontakt med näringslivet.

VemTjänstepersonerna i kommunens näringslivsfunktion, som arbetar inom politikens mål för att stärka det lokala näringslivet.

HurDu som driver företag kan få vägledning i kontakten med kommunen, och delta i nätverk och dialoger om ortens utveckling.

VadFöretag som kommunen äger för att sköta uppgifter som bostäder, vatten eller energi, men i bolagsform i stället för förvaltning.

VemEn politiskt tillsatt styrelse leder bolaget, utsedd av politikerna, medan anställda sköter den dagliga driften.

HurDu möter bolagen som hyresgäst eller kund, och kan begära ut många handlingar, eftersom kommunala bolag i stor del är offentliga.

VadEn överenskommelse där kommunen och en idéburen aktör samarbetar kring en samhällsuppgift, utöver vanlig upphandling.

VemEn aktör utanför det offentliga, som en förening eller ett socialt företag, som ingår partnerskapet tillsammans med kommunen.

HurDu kan engagera dig i en förening som söker sådant samarbete, och ta del av vad partnerskapet erbjuder i din kommun.

VadRegionens högsta beslutande församling, som bestämmer budget, skattesats och de stora linjerna för sjukvård och kollektivtrafik.

VemFolkvalda politiker som du röstar in i regionvalet, samma dag som riksdags- och kommunvalet vart fjärde år.

HurDu kan rösta i regionvalet, följa mötena som är öppna för allmänheten och höra av dig till ledamöterna mellan valen.

VadEn mindre grupp inom fullmäktige som bereder och fördjupar sig i frågor innan hela församlingen fattar beslut.

VemFolkvalda politiker ur regionfullmäktige som utses för att jobba närmare ett visst sakområde.

HurDu kan läsa utskottens underlag i regionens diarium och kontakta ledamöterna för att lyfta din fråga tidigt i processen.

VadRegionens årliga plan för vad pengarna ska gå till, där vård och kollektivtrafik väger tyngst.

VemPolitikerna i regionstyrelsen lägger förslaget, och regionfullmäktige beslutar om den slutliga budgeten.

HurDu kan läsa budgetförslaget på regionens webbplats och påverka genom att kontakta politiker eller delta i debatten innan beslutet.

VadStörre satsningar som nya sjukhus, spår och vägar som regionen planerar och driver över flera år.

VemPolitikerna i regionstyrelsen prioriterar och beslutar, ofta i samspel med staten och kommunerna.

HurDu kan följa planerna i regionens handlingar, lämna synpunkter vid samråd och påverka inriktningen via dina folkvalda.

VadDe politiska besluten om bussar, tåg och tunnelbana: linjer, turtäthet, biljettpriser och vilka områden som ska nås.

VemPolitikerna i regionstyrelsen, som regionen är den som ansvarar för kollektivtrafiken i länet.

HurDu åker med trafiken varje dag och kan tycka till om linjer och priser genom regionens kanaler och dina folkvalda.

VadEtt övergripande dokument som pekar ut hur regionen ska utvecklas på lång sikt, till exempel var det ska byggas och hur trafiken ska växa.

VemPolitikerna i regionstyrelsen tar fram planen, som sedan beslutas av regionfullmäktige.

HurDu kan läsa planen och lämna synpunkter under samrådet, då regionen frågar invånare och kommuner vad de tycker.

VadDe politiska organ som styr varje sakområde, som hälso- och sjukvårdsnämnden eller trafiknämnden.

VemFolkvalda politiker som regionstyrelsen tillsätter för att leda och följa upp ett bestämt område.

HurDu kan se vilka nämnder som finns på regionens webbplats, läsa deras protokoll och kontakta ledamöterna i din fråga.

VadRegionens största uppdrag: vårdcentraler, sjukhus och specialistvård som finns till för alla invånare.

VemTjänstepersoner och vårdpersonal i regionens förvaltning, inom de ramar och budget som politikerna har satt.

HurDu möter vården som patient och kan lämna synpunkter eller klagomål via vårdens patientnämnd om något blir fel.

VadDen tandvård regionen ansvarar för, bland annat gratis tandvård för barn och unga upp till en viss ålder.

VemTjänstepersoner och personal i folktandvården, som drivs av regionens förvaltning.

HurDu kan boka tid hos folktandvården och vända dig till patientnämnden om du har klagomål på vården du fått.

VadArbetet med att stärka länets tillväxt, arbetsmarknad och näringsliv, ofta tillsammans med kommuner och staten.

VemTjänstepersoner i regionens förvaltning, som genomför den politik som de folkvalda har beslutat.

HurDu kan ta del av regionens utvecklingsstrategier och påverka inriktningen genom samråd och dina folkvalda politiker.

VadDet dagliga genomförandet av kollektivtrafiken: att planera linjer, upphandla trafik och se till att bussar och tåg rullar.

VemTjänstepersoner i regionens trafikförvaltning, inom de ramar som politikerna har beslutat.

HurDu reser med trafiken och kan felanmäla, ge synpunkter och söka information via trafikförvaltningens kundtjänst och webbplats.

VadRegionens frivilliga satsningar på kultur, som stöd till teatrar, museer, bibliotek och kulturliv i länet.

VemTjänstepersoner i regionens förvaltning, utifrån den budget och de prioriteringar politikerna har gjort.

HurDu kan ta del av kulturutbudet och söka stöd eller bidrag, och påverka prioriteringarna via dina folkvalda.

VadRegionens frivilliga utbildningar, ofta folkhögskolor och annan vuxenutbildning som regionen väljer att driva.

VemTjänstepersoner i regionens förvaltning, inom de ramar som de folkvalda har beslutat.

HurDu kan söka till regionens folkhögskolor och kurser och hitta utbudet på regionens webbplats.

VadRegionens frivilliga arbete med att locka besökare och stärka turismen i länet.

VemTjänstepersoner i regionens förvaltning, ofta tillsammans med kommuner och företag i besöksnäringen.

HurDu kan ta del av regionens besöksinformation och, som företagare, samarbeta med regionens turismarbete.

VadDen dagliga vården du faktiskt möter: mottagningar, akuten, operationer och personalen som tar hand om dig.

VemTjänstepersoner och vårdpersonal i regionens förvaltning, som genomför vården inom politikens ramar.

HurDu möter vården som patient, kan välja vårdcentral och vända dig till patientnämnden om du vill klaga eller få hjälp.

VadBolag som regionen äger för att sköta en viss verksamhet, till exempel trafikbolag som SL i Stockholm.

VemBolagen leds av en styrelse som politikerna tillsätter, så ägarstyrningen är ytterst politisk.

HurDu möter bolagen som resenär eller kund och kan påverka via regionens folkvalda som styr ägardirektiven.

VadLänsstyrelsen är statens förlängda arm ute i länen, som ser till att riksdagens och regeringens beslut får genomslag och samordnar mycket lokalt.

VemDet är en statlig myndighet ledd av tjänstepersoner, med en landshövding i spetsen som regeringen utser.

HurDu möter länsstyrelsen i frågor som överklagade bygglov, djurskydd och naturvård, och du kan vända dig dit för att anmäla eller överklaga.

VadSveriges Kommuner och Regioner, SKR, är medlemsorganisationen där alla kommuner och regioner samlas för att driva gemensamma frågor och ge varandra stöd.

VemDet styrs av folkvalda politiker från medlemmarna, även om en kansliorganisation av tjänstepersoner gör mycket av arbetet.

HurDu möter SKR mest indirekt, men deras rekommendationer och avtal påverkar din kommun, och deras öppna jämförelser kan du själv läsa.

VadStorsthlm är samarbetet där Stockholms läns kommuner går ihop för att lösa frågor som är gemensamma och svåra att klara var för sig.

VemDet drivs av kommunerna tillsammans, med en kansliorganisation av tjänstepersoner och en politisk ledning från medlemskommunerna.

HurDu möter Storsthlm indirekt genom de gemensamma lösningar de tar fram, till exempel inom gymnasie- och vuxenutbildning i regionen.

VadMälardalsrådet är ett samarbetsforum för kommuner och regioner kring Mälaren, där de jobbar ihop om frågor som infrastruktur och regional utveckling.

VemDet bärs av medlemmarnas folkvalda politiker, med en kansliorganisation av tjänstepersoner som driver arbetet mellan mötena.

HurDu möter rådet indirekt genom det de driver, som påverkansarbete för bättre kommunikationer i Mälardalen.

VadSamverkan Stockholmsregionen är samarbetet som knyter ihop aktörerna i länet för att hantera kriser och samhällsstörningar tillsammans.

VemDet är i grunden tjänstepersoner från kommuner, region, länsstyrelse och andra myndigheter som samordnar sig.

HurDu möter samarbetet sällan direkt, men det märks i hur snabbt och samlat länet kan agera när något allvarligt inträffar.

VadEU:s verkställande organ som föreslår nya lagar, vakar över att reglerna följs och sköter den dagliga driften.

VemPolitiskt tillsatta kommissionärer, en från varje medlemsland, med ett stort tjänstemannakansli i Bryssel.

HurDu kan följa kommissionens förslag, svara på dess offentliga samråd och påverka via svenska EU-parlamentariker och regeringen.

VadEU:s folkvalda församling, som tillsammans med ministerrådet beslutar om lagar och budget.

VemFolkvalda parlamentariker från alla medlemsländer, däribland de svenska som du röstar fram i EU-valet.

HurDu röstar i EU-valet vart femte år och kan kontakta de svenska parlamentarikerna i frågor som rör dig.

VadDär medlemsländernas regeringar beslutar om EU:s lagar, tillsammans med Europaparlamentet.

VemPolitiker i form av ministrar från varje lands regering, så en svensk minister företräder Sverige i rådet.

HurDu påverkar indirekt genom att rösta i riksdagsvalet, eftersom regeringen företräder Sverige i ministerrådet.

VadToppmötet där EU:s stats- och regeringschefer stakar ut den stora politiska riktningen, utan att stifta lagar.

VemPolitiker i form av medlemsländernas ledare, så Sveriges statsminister sitter med vid bordet.

HurDu påverkar indirekt via riksdagsvalet, eftersom det avgör vem som blir statsminister och företräder Sverige.

VadDomstolen som tolkar EU-rätten och avgör tvister, med beslut som gäller i alla medlemsländer.

VemDomare, en utsedd från varje medlemsland, som dömer självständigt och inte styrs av politiken.

HurDu möter sällan domstolen direkt, men dess domar formar reglerna som gäller dig, och svenska domstolar kan begära dess tolkning.

VadBanken som sköter euron och penningpolitiken för de länder som har euro som valuta.

VemTjänstepersoner i en självständig centralbank, fristående från regeringarna och den dagliga politiken.

HurSverige har kronan, så banken berör dig mest indirekt via räntor och ekonomi, inte genom beslut du möter direkt.

VadEU:s grundregler som bestämmer vad unionen får göra och hur besluten ska fattas, ungefär som en grundlag.

VemPolitiker i medlemsländernas regeringar och parlament, som tillsammans förhandlar fram och godkänner fördragen.

HurDu påverkar indirekt via riksdagsvalet, eftersom Sveriges regering och riksdag är med och förhandlar om fördragen.

VadEU-regler som gäller direkt i Sverige, utan att riksdagen behöver göra om dem till svensk lag.

VemBeslutas av politikerna i Europaparlamentet och ministerrådet, på förslag från kommissionen.

HurReglerna gäller dig direkt, och du påverkar dem via EU-valet och genom svenska parlamentariker och regeringen.

VadEU-regler som sätter ett mål, men som riksdagen sedan omvandlar till svensk lag på sitt eget sätt.

VemBeslutas av politikerna i Europaparlamentet och ministerrådet, och genomförs sedan av riksdagen.

HurDu kan påverka både i EU-valet och i riksdagsvalet, eftersom riksdagen avgör hur direktivet blir svensk lag.

VadDen gemensamma marknaden där varor, tjänster, kapital och personer rör sig fritt mellan EU-länderna.

VemBygger på beslut av politikerna i EU:s institutioner, och bevakas av kommissionen och EU-domstolen.

HurDu möter den när du handlar, reser, jobbar eller studerar i ett annat EU-land utan gränshinder.

VadEU:s gemensamma kassa, dit medlemsländerna betalar avgifter och varifrån stöd betalas ut, till exempel jordbruksstöd.

VemBeslutas av politikerna i medlemsländernas regeringar och Europaparlamentet, på förslag från kommissionen.

HurDu påverkar indirekt via EU-valet och riksdagsvalet, och kan ta del av stöd som EU finansierar i Sverige.

VadDin röst som avgör vilka som ska företräda Sverige i Europaparlamentet.

VemDu själv som väljare, tillsammans med alla andra röstberättigade i Sverige och övriga EU.

HurDu röstar vart femte år, och kan kryssa en enskild kandidat för att påverka vilka personer som faktiskt åker till Bryssel.

VadDe svenska ledamöterna i Europaparlamentet, som är din direkta länk in i EU:s lagstiftning.

VemFolkvalda politiker som du själv är med och röstar fram i EU-valet.

HurDu kan höra av dig till dem direkt med frågor och åsikter, eftersom de företräder dig i parlamentet.

VadEtt verktyg där en miljon namn från flera EU-länder kan be kommissionen att föreslå en ny lag.

VemDu och andra medborgare i EU, som tillsammans kan sätta en fråga på kommissionens bord.

HurDu kan starta eller skriva under ett initiativ, och om tillräckligt många gör det måste kommissionen ta ställning till frågan.

VadTillfällen då kommissionen frågar allmänheten vad de tycker innan ett nytt förslag tas fram.

VemDu och andra medborgare, företag och organisationer som vill lämna synpunkter till kommissionen.

HurDu kan svara på samråden på kommissionens webbplats och på så sätt vara med och forma nya EU-regler tidigt.

VadRegeringsformen är den grundlag som beskriver hur Sverige styrs, hur makten fördelas och vilka fri- och rättigheter du har.

VemDen gäller alla som utövar offentlig makt, och tjänstepersoner och domstolar ska se till att besluten håller sig inom den.

HurDu kan luta dig mot regeringsformens fri- och rättigheter om en myndighet går över gränsen, och få sådana beslut prövade.

VadSuccessionsordningen är grundlagen som reglerar vem som ärver tronen och blir Sveriges statschef.

VemDen rör statschefen, alltså monarken, och tillämpas av dem som hanterar statsskickets formella sida.

HurDu möter den knappast i vardagen, men den förklarar varför kungahuset ser ut som det gör och varför tronföljden går som den går.

VadTryckfrihetsförordningen skyddar rätten att trycka och sprida det skrivna ordet och ger dig rätt att ta del av allmänna handlingar.

VemDen binder myndigheter och deras tjänstepersoner, som måste lämna ut offentliga handlingar och inte får jaga källor.

HurDu använder den varje gång du begär ut en allmän handling från en myndighet, något du har rätt att göra utan att förklara varför.

VadYttrandefrihetsgrundlagen skyddar friheten att uttrycka sig i radio, tv, film och på webben, alltså i andra medier än det tryckta.

VemDen binder det offentliga och dess tjänstepersoner, som inte får censurera eller straffa sådana yttranden i förväg.

HurDu omfattas av den när du yttrar dig i skyddade medier, och den värnar också rätten att vara anonym källa till dem.

VadDe nationella lagarna är reglerna som gäller i hela landet och samlas i Svensk författningssamling, SFS, allt från brottsbalken till skollagen.

VemRiksdagen stiftar lagarna, och tjänstepersoner i myndigheter och domstolar tillämpar dem i sina beslut.

HurDu kan slå upp gällande lagar fritt på riksdagens webbplats, och de avgör vad du har rätt till och vad som krävs av dig.

VadRegionala författningar är de bindande regler en region beslutar för sitt område, samlade i en egen författningssamling.

VemRegionens folkvalda beslutar om dem, och tjänstepersonerna i regionen tillämpar dem i den dagliga verksamheten.

HurDu kan ta del av regionens författningssamling för att se vilka lokala regler som gäller, till exempel kring avgifter och taxor.

VadKommunala författningar är de bindande regler din kommun själv beslutar, som lokala ordningsföreskrifter, taxor och avgifter.

VemKommunens folkvalda i fullmäktige eller nämnder beslutar om dem, och förvaltningens tjänstepersoner tillämpar dem.

HurDu hittar kommunens författningssamling på dess webbplats och kan se exakt vilka lokala regler som gäller där du bor.

VadVart fjärde år väljer du vilka som ska styra din kommun och din region, alltså skola, omsorg, kollektivtrafik och sjukvård.

VemDu själv håller i rösten, och de folkvalda du röstar fram blir politikerna som fattar besluten i fullmäktige.

HurDu röstar på en valsedel, och du kan både välja ett parti och sätta ett kryss för en person du vill se vald.

VadVart fjärde år väljer du vilka 349 ledamöter som ska sitta i riksdagen och stifta landets lagar och besluta om statens budget.

VemDu själv håller i rösten, och de du röstar fram blir de folkvalda politiker som styr på statlig nivå.

HurDu röstar samtidigt som i kommun- och regionvalet, och ett personkryss kan lyfta fram en kandidat du särskilt vill ha in.

VadEn omröstning där väljarna får säga sin mening direkt i en enskild sakfråga, i stället för att frågan bara avgörs av de valda.

VemDu själv röstar, men det är politikerna som beslutar att hålla omröstningen, och på nationell nivå är resultatet oftast rådgivande.

HurNär en folkomröstning utlysts röstar du som vanligt, och du kan följa och delta i debatten om frågan på förhand.

VadEn tjänst i många kommuner där du snabbt kan anmäla fel som en trasig lykta eller en nedskräpad park, eller lämna en synpunkt.

VemDen tas emot av tjänstepersoner i kommunens förvaltning, som ansvarar för att felet hamnar rätt och åtgärdas.

HurDu laddar ner appen eller går in på kommunens webb, beskriver vad du sett och kan ofta följa ärendet tills det är klart.

VadEtt skriftligt förslag som du som boende kan lämna till fullmäktige om något du vill att kommunen eller regionen ska göra.

VemFörslaget tas emot och prövas av de folkvalda politikerna, även om alla kommuner inte längre har kvar den här möjligheten.

HurDu skriver ner ditt förslag och lämnar in det till kommunen eller regionen, som tar upp det och ger dig besked.

VadEtt verktyg där en tillräckligt stor andel av invånarna med sina namnunderskrifter kan begära en lokal folkomröstning i en fråga.

VemInitiativet bärs av dig och andra invånare, medan fullmäktige avgör om omröstningen faktiskt ska hållas.

HurDu samlar namn från andra röstberättigade i kommunen eller regionen och lämnar in dem, så måste frågan prövas av fullmäktige.

VadEtt skede där kommunen frågar berörda vad de tycker innan ett beslut tas, ofta om planer för byggande och hur marken ska användas.

VemSamrådet hålls av tjänstepersoner i förvaltningen, men det är politikerna som sedan väger in synpunkterna i beslutet.

HurDu kan läsa förslaget under samrådstiden och lämna skriftliga synpunkter, vilket är extra värdefullt om du bor eller verkar i området.

VadEtt organiserat samtal där kommunen eller regionen bjuder in invånare för att lyssna in tankar och idéer inför ett kommande beslut.

VemDialogen anordnas av politiken och förvaltningen tillsammans, och den är ofta rådgivande snarare än bindande.

HurDu kan delta på ett möte, en workshop eller en enkät och föra fram dina erfarenheter av hur en fråga ser ut där du bor.

VadAtt samlas och gå tillsammans i det offentliga rummet för att visa vad ni tycker i en fråga och göra den synlig för andra.

VemDet är du och andra i civilsamhället som håller i den, och rätten att demonstrera är skyddad i grundlagen.

HurDu kan gå med i en demonstration eller anordna en egen, och en demonstration på allmän plats behöver oftast anmälas till polisen i förväg.

VadEn samling på en plats för att visa stöd eller motstånd i en fråga, ofta lugnare och mer stillastående än ett demonstrationståg.

VemDen bärs av dig och andra engagerade, och liksom demonstrationen vilar den på mötes- och yttrandefriheten.

HurDu kan ansluta dig till en manifestation eller starta en själv, och en sammankomst på allmän plats anmäls i regel till polisen.

VadAtt med en konkret handling försöka påverka direkt, till exempel genom att fysiskt blockera eller störa något man vill stoppa.

VemDen används av aktivister och rörelser utanför det offentliga, och vissa former kan vara olagliga även om syftet är opinion.

HurDu möter den ofta i nyheterna, och om du själv överväger en aktion är det bra att känna till var gränsen mot lagbrott går.

VadAtt samla många personers underskrifter bakom ett krav för att visa beslutsfattare hur stort stödet för en fråga är.

VemDen drivs av dig och andra, och till skillnad från ett folkinitiativ binder en vanlig namninsamling ingen att agera.

HurDu kan skriva under en lista som redan finns eller starta en egen på papper eller på nätet och sprida den vidare.

VadEn text där du argumenterar för din ståndpunkt i en tidning eller på nätet och försöker övertyga andra och påverka samtalet.

VemDen skrivs av dig som medborgare eller av en organisation, och redaktionen avgör vad som publiceras.

HurDu formulerar din åsikt tydligt och skickar in den till en tidnings debattsida, gärna när frågan är aktuell.

VadAtt lyfta en fråga eller ett missförhållande i nyhetsmedier så att fler får syn på den och beslutsfattare känner trycket.

VemDen bygger på dig som vill berätta och på journalister som granskar, och meddelarfriheten skyddar den som tipsar.

HurDu kan tipsa en redaktion, ställa upp på en intervju eller berätta din historia, och du har rätt att vara anonym mot pressen.

VadEtt skriftligt förslag till fullmäktige om något du vill att kommunen eller regionen ska göra, som också sätter ljus på frågan.

VemDet tas emot av de folkvalda politikerna, men möjligheten finns inte längre i alla kommuner.

HurDu skriver ner förslaget och lämnar in det, och du kan samtidigt berätta om det öppet för att samla stöd kring idén.

VadAtt medvetet välja bort en vara, ett företag eller ett land för att markera och sätta ekonomisk press i en fråga.

VemDen bärs av dig och andra konsumenter, och den får kraft först när många gör samma sak samtidigt.

HurDu avstår från att handla och berättar varför, gärna tillsammans med andra så att budskapet når fram till den det gäller.

VadAtt begära att en högre domstol prövar en dom på nytt om du anser att den blev fel, så att ett misstag kan rättas.

VemSaken prövas av domarna i en högre instans, och för att de ska ta upp den krävs ibland ett särskilt tillstånd.

HurDu följer den överklagandehänvisning som följer med domen och skickar in din överklagan i tid, oftast inom några veckor.

VadEn prövning där förvaltningsrätten kollar om ett kommunalt beslut gått till på rätt sätt och håller sig inom lagens ramar.

VemDen prövas av domstolens jurister, och den kan begäras av vem som helst som är medlem i kommunen eller regionen.

HurDu skickar in din begäran till förvaltningsrätten inom några veckor från att beslutet anslogs, och rätten kan upphäva det men inte ändra det.

VadAtt överklaga ett beslut som rör dig personligen, till exempel ett avslag på bygglov eller bistånd, och be att få det ändrat.

VemSaken prövas av en domstol eller en högre myndighet, och bara du som beslutet faktiskt berör får överklaga.

HurDu följer informationen som följer med beslutet och överklagar i tid, och här kan beslutet både upphävas och ändras i sak.

VadJO granskar att myndigheter och tjänstepersoner följer lagen och behandlar människor korrekt i sina kontakter med det offentliga.

VemJO väljs av riksdagen och står fristående från regeringen och myndigheterna som granskas.

HurDu kan anmäla gratis om du tycker att en myndighet behandlat dig eller någon annan fel, även om JO inte kan ändra själva beslutet.

VadJK är statens jurist som bland annat granskar myndigheter och kan pröva krav på skadestånd när staten gjort fel.

VemJK utses av regeringen och företräder staten, samtidigt som rollen också innebär att granska det offentliga.

HurDu kan vända dig till JK med en anmälan eller ett skadeståndsanspråk om du anser att staten orsakat dig skada.

VadDO arbetar mot diskriminering och bevakar att lagen som skyddar mot orättvis behandling följs i arbetslivet och samhället.

VemDO är en statlig myndighet som leds av tjänstepersoner och arbetar fristående från den som anmäls.

HurDu kan anmäla gratis om du känner dig diskriminerad på grund av till exempel kön, ursprung, funktionsnedsättning eller ålder.

VadKO bevakar konsumenternas intressen och kan ingripa mot företag som vilseleder eller använder oschysta villkor.

VemKO är en del av Konsumentverket, en statlig myndighet, och företräder konsumenterna som grupp.

HurDu kan tipsa och anmäla om du stött på vilseledande reklam eller orimliga avtalsvillkor, så att problemet kan granskas.

VadBarn- och elevombudet hjälper elever som blivit utsatta för mobbning eller kränkningar i skolan och kan kräva ersättning åt dem.

VemOmbudet är en del av Skolinspektionen, en statlig myndighet, och arbetar fristående till elevens stöd.

HurDu eller ditt barn kan anmäla om skolan inte stoppat kränkningar, så utreds saken och skolans huvudman kan tvingas agera.

VadPolisen utreder misstänkta brott, och det är hit du vänder dig för att göra en polisanmälan när något brottsligt hänt.

VemPolisen är en statlig myndighet vars arbete utförs av tjänstepersoner, från poliser i yttre tjänst till utredare.

HurDu anmäler ett brott på en polisstation, via telefon eller på nätet, och vid pågående fara ringer du nödnumret.

VadNämnden kontrollerar att polis och andra myndigheter använder hemlig avlyssning och övervakning på ett lagligt sätt.

VemDen är ett fristående statligt organ med ledamöter som granskar de brottsbekämpande myndigheterna.

HurDu kan begära att nämnden kontrollerar om du har utsatts för hemlig övervakning, och den lämnar då besked om kontrollen är gjord.

VadIVO är tillsynsmyndighet för vården och omsorgen och granskar att den är säker och håller godtagbar kvalitet.

VemIVO är en statlig myndighet som leds av tjänstepersoner och arbetar fristående från vårdgivarna den granskar.

HurDu kan anmäla om du anser att du eller en närstående fått felaktig eller riskfylld vård eller omsorg, så kan IVO granska den.

VadIMY vakar över hur företag och myndigheter hanterar dina personuppgifter och att de följer reglerna för dataskydd.

VemIMY är en statlig myndighet som leds av tjänstepersoner och arbetar fristående i sin tillsyn.

HurDu kan lämna in ett klagomål om du tror att någon hanterat dina personuppgifter på ett felaktigt sätt, så kan saken granskas.

VadPolisens rätt att stoppa, fråga ut, kroppsvisitera och bevaka människor och platser för att förebygga och utreda brott.

VemPoliser, alltså tjänstepersoner i Polismyndigheten, som arbetar på uppdrag av staten och inte är folkvalda.

HurDu möter den i en kontroll eller på en plats där polisen bevakar, och du har rätt att fråga varför och be att få prata med en chef.

VadPolisens befogenhet att i sista hand använda fysiskt våld eller tvång när det behövs och står i rimlig proportion till situationen.

VemDen enskilde polisen, en tjänsteperson i Polismyndigheten, som ansvarar för att hålla sig inom lagens gränser.

HurOm du anser att polisen tagit till för hårda metoder kan du anmäla det, och allvarliga fall utreds av en särskild avdelning för polisärenden.

VadPolisens rätt att tillfälligt ta hand om en person, till exempel någon som är kraftigt berusad eller stör ordningen, och hålla kvar en kort tid.

VemPoliser, tjänstepersoner i Polismyndigheten, som fattar beslutet på plats utifrån sina befogenheter.

HurBlir du eller någon nära dig omhändertagen har du rätt att få veta varför, och beslutet kan ifrågasättas och anmälas i efterhand.

VadBeslutet att hålla kvar någon som är misstänkt för brott i väntan på att utredningen ska komma vidare eller på en häktningsförhandling.

VemEn åklagare, en tjänsteperson vid Åklagarmyndigheten, som leder förundersökningen men inte är folkvald.

HurDen som anhålls har rätt till en försvarare, och åklagarens beslut prövas snabbt av en domstol om det ska fortsätta.

VadBeslutet att väcka åtal, alltså att dra en misstänkt person inför domstol och be rätten pröva om personen är skyldig.

VemEn åklagare, en tjänsteperson vid Åklagarmyndigheten, som bedömer om bevisen räcker för en fällande dom.

HurSom målsägande eller vittne kan du kallas till rättegången, och som misstänkt har du rätt till en försvarare som företräder dig.

VadDomstolens beslut att fälla någon för brott eller att avgöra en tvist, med påföljd eller skadestånd som följd.

VemDomare och nämndemän i en domstol, tjänstepersoner och lekmän som dömer självständigt utan att ta order från politiken.

HurDu möter den om du står inför rätta eller för en tvist dit, och du har nästan alltid rätt att överklaga domen till högre instans.

VadDomstolens beslut att fria en åtalad person, alltså att bevisen inte räcker för en fällande dom och personen går fri.

VemDomare och nämndemän i en domstol, som måste vara övertygade om skuld för att kunna fälla någon.

HurDu möter den som åtalad eller som part i målet, och även en friande dom kan i vissa fall överklagas av åklagaren.

VadEtt vägledande avgörande från högsta instans som visar hur en oklar lag ska tolkas och som styr framtida liknande fall.

VemDe högsta domstolarna, vars domare är tjänstepersoner som genom sina avgöranden sätter ramar för hur lagen läses i hela landet.

HurDu möter dem sällan direkt, men de avgör hur din egen sak kan bedömas, och de är offentliga och går att läsa och hänvisa till.

VadDet mönster av hur domstolar faktiskt dömer i liknande fall över tid, som fyller ut det lagtexten inte säger i detalj.

VemDomstolarna tillsammans, vars samlade avgöranden bildar en praxis som domare och myndigheter sedan följer.

HurPraxis avgör ofta utgången i din sak, och ett juridiskt ombud kan luta sig mot tidigare avgöranden för att stärka din position.

VadBeslutet att placera ett barn utanför hemmet när barnet far illa, ibland akut och ibland efter en längre utredning.

VemSocialtjänsten i kommunen, alltså tjänstepersoner i en förvaltning, ofta efter beslut i en nämnd eller en domstol.

HurSom förälder eller barn har du rätt till information, till stöd av ett ombud och till att få tvångsbeslut prövade av domstol.

VadBeslutet att bevilja eller neka försörjningsstöd, alltså pengar till mat, hyra och annat nödvändigt när inkomsten inte räcker.

VemSocialsekreterare i kommunens socialtjänst, tjänstepersoner som prövar din rätt utifrån lag och kommunens riktlinjer.

HurDu ansöker hos kommunen, och får du avslag har du rätt att få beslutet skriftligt och att överklaga det till förvaltningsrätten.

VadSkolans uppdrag att ge alla elever de kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna ta plats i samhället.

VemRektorer och lärare i skolan, tjänstepersoner i en kommunal eller fristående förvaltning, som arbetar utifrån läroplanen.

HurDu möter den som elev eller vårdnadshavare, och tycker du att en elev inte får det stöd den har rätt till kan du vända dig till rektorn.

VadSkolans uppdrag att rusta elever för arbete, fortsatta studier och ett självständigt vuxenliv, inte bara för proven.

VemLärare, studie- och yrkesvägledare och rektorer, tjänstepersoner i skolans förvaltning som följer läroplanens mål.

HurSom elev eller förälder kan du be om studievägledning, och dialog med skolan är vägen att påverka hur stödet ser ut.

VadBeslutet att bevilja eller neka ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning och bostadsbidrag utifrån de regler som gäller.

VemHandläggare på Försäkringskassan, tjänstepersoner i en statlig myndighet, som prövar din ansökan mot lagen.

HurDu ansöker hos myndigheten, och om du nekas har du rätt att begära omprövning och därefter överklaga till domstol.

VadStöd och insatser för att hjälpa dig till jobb, samt beslut som påverkar din rätt till ersättning när du är arbetslös.

VemHandläggare på Arbetsförmedlingen, tjänstepersoner i en statlig myndighet, samt fristående a-kassor som betalar ut ersättningen.

HurDu skriver in dig hos myndigheten för att ta del av stödet, och beslut som rör dig kan du begära omprövning av och överklaga.

VadBeslutet att bevilja studiemedel, alltså bidrag och lån till studier, och senare att kräva tillbaka lånet.

VemHandläggare på CSN, tjänstepersoner i en statlig myndighet, som prövar din ansökan utifrån reglerna för studiestöd.

HurDu ansöker hos myndigheten, och om du får avslag eller anser att ett krav är fel kan du begära omprövning och överklaga.

VadHur lärosätet omsätter regeringens årliga uppdrag och pengar i praktiken: vilka utbildningar och vilken forskning som prioriteras.

VemLedning och tjänstepersoner vid universitet och högskolor, som har stor frihet att själva tolka statens uppdrag.

HurDu möter resultatet i kursutbudet, och som student kan du påverka via studentkåren och kursvärderingar.

VadForskningen som tar fram ny kunskap och de fakta och slutsatser som sedan formar både samhällsdebatt och politiska beslut.

VemForskare och lärare vid universitet och högskolor, tjänstepersoner med stor frihet att fritt söka och pröva kunskap.

HurDu tar del av den via öppna föreläsningar, populärvetenskap och publikationer, och mycket forskning är offentlig och fri att läsa.

VadReglerna och urvalet som avgör vem som kommer in på en utbildning, utifrån betyg, högskoleprov och andra meriter.

VemLärosätena och den gemensamma antagningen, tjänstepersoner som tillämpar nationella regler för urval och behörighet.

HurDu söker via den samlade antagningstjänsten, och tycker du att ett antagningsbeslut blivit fel kan du begära omprövning.

VadVad ett företag väljer att göra och erbjuda, vilket formar utbudet av varor och tjänster på en plats.

VemÄgare och ledning i privata företag, alltså aktörer utanför det offentliga som styr över sin egen verksamhet.

HurDu möter den som kund, anställd eller granne, och du påverkar genom dina val, dina synpunkter och i sista hand din röst i valet om reglerna.

VadFöretagets makt att skapa eller dra in jobb, vilket avgör mycket om en orts ekonomi och människors trygghet.

VemÄgare och ledning i privata företag, aktörer utanför det offentliga som beslutar om anställningar och nedläggningar.

HurDu berörs som anställd eller arbetssökande, och facket och kollektivavtalet är de vanligaste vägarna att påverka villkoren.

VadHur ett företag sätter lönerna, vilket avgör vad arbetet ger och hur stora skillnaderna blir mellan olika grupper.

VemArbetsgivaren i ett privat företag, en aktör utanför det offentliga, ofta inom ramen för kollektivavtal med facket.

HurDu möter den i din egen lön, och facket förhandlar för medlemmarna medan du själv kan löneförhandla vid anställning och utvecklingssamtal.

VadFöretagets kapital och vinst, alltså resurserna som kan investeras, sparas eller delas ut och som ger ekonomisk tyngd.

VemÄgare och investerare i privata företag, aktörer utanför det offentliga som bestämmer hur pengarna används.

HurDu möter den indirekt som kund och anställd, och som konsument och medborgare påverkar du via dina val och de skatteregler politiken sätter.

VadFöretagets möjlighet att med annonser och kampanjer forma vad vi vill ha, lägger märke till och tycker är normalt.

VemFöretag och deras marknadsförare, aktörer utanför det offentliga, som dock måste hålla sig inom marknadsföringslagen.

HurDu möter den dagligen, och vilseledande reklam kan du anmäla till Konsumentombudsmannen, som granskar och kan ingripa.

VadFöretagets makt att bestämma vad varor och tjänster ska kosta, vilket påverkar din ekonomi och vad du har råd med.

VemSäljande företag, aktörer utanför det offentliga, som sätter sina priser men inte får göra otillåtna prisuppgörelser med varandra.

HurDu påverkar genom att jämföra och välja bort, och misstänkt prissamarbete mellan företag kan granskas av Konkurrensverket.

VadMarkägarens inflytande över hur mark brukas, sköts eller hålls orörd, inom de gränser som plan och lag sätter.

VemDen som äger marken, ofta en privat aktör eller ett företag utanför det offentliga, men ibland också stat eller kommun.

HurDu möter den som granne eller besökare, och allemansrätten samt kommunens planer och bygglov sätter ramar du kan hänvisa till och påverka.

VadRätten att mot avgift låta någon annan bruka marken, till exempel för jordbruk, en sommarstuga eller en verksamhet.

VemMarkägaren, en aktör utanför det offentliga, som skriver avtal med den som arrenderar marken.

HurMöter du den som arrendator regleras villkoren i avtal och lag, och tvister kan prövas i en särskild arrendenämnd.

VadFastighetsägarens makt över hur en byggnad används och sköts, vilket formar hur en gata, ett kvarter eller en plats fungerar.

VemDen som äger fastigheten, ofta en privat aktör eller ett bolag utanför det offentliga, men ibland ett kommunalt bostadsbolag.

HurDu möter den som hyresgäst eller granne, och kommunens detaljplan och bygglov styr vad som får göras, vilket du kan påverka i samrådet.

VadFastighetsägarens makt i förhållandet till dem som hyr, alltså vem som får ett kontrakt och vad som gäller i boendet.

VemHyresvärden, en aktör utanför det offentliga, men ofta också ett allmännyttigt bostadsbolag som ägs av kommunen.

HurSom hyresgäst har du ett starkt besittningsskydd, och hyresgästföreningen företräder dig medan tvister kan prövas i hyresnämnden.

VadVad det kostar att hyra en bostad eller lokal, vilket avgör vem som har råd att bo eller verka var.

VemFastighetsägaren, en aktör utanför det offentliga, som dock för bostäder ofta sätter hyran i förhandling med hyresgästsidan.

HurDu möter den i din egen hyra, och tycker du att den är oskälig kan du och hyresgästföreningen få den prövad i hyresnämnden.

VadFastighetsägarens ansvar för att sköta och rusta huset, vilket avgör hur tryggt och bra det är att bo eller verka där.

VemHyresvärden eller fastighetsägaren, en aktör utanför det offentliga, som är skyldig att hålla bostaden i användbart skick.

HurSom hyresgäst kan du kräva att brister åtgärdas, och om det inte sker kan du vända dig till hyresnämnden för att få rättelse.

VadMediers förmåga att lyfta vissa frågor och låta andra ligga, vilket avgör vad samhället pratar om för stunden.

VemRedaktioner och nyhetsmedier, alltså aktörer utanför det offentliga som själva väljer vad de bevakar och hur stort utrymme det får.

HurDu möter den varje dag i flöden och rubriker, och kan själv tipsa redaktioner eller lyfta frågor du tycker saknas.

VadNär medier genom ledare, krönikor och vinklar är med och formar hur människor ser på en fråga.

VemTidningar, radio, tv och nätmedier, som står utanför det offentliga men har stort genomslag i debatten.

HurDu kan läsa flera källor för att se olika perspektiv, och själv skriva insändare eller debattinlägg.

VadDen kraft som ligger i att en fråga eller en person plötsligt får mycket utrymme och blir svår att gå förbi.

VemMedierna, som genom sina val av vad de rapporterar om fördelar strålkastarljuset, helt utanför det offentligas styrning.

HurDu möter den i vad som trendar, och kan bidra genom att dela, kommentera eller kontakta en journalist.

VadMediernas roll att syna makthavare, avslöja missförhållanden och ställa frågor som annars inte hade ställts.

VemJournalister och redaktioner, fristående från staten, ofta kallade tredje statsmakten just för granskarrollen.

HurDu har nytta av granskningen som läsare, och kan själv tipsa redaktioner om sådant du tycker borde synas.

VadNär en organisation blir den självklara rösten i en viss fråga och andra vänder sig dit för svar.

VemIntresseorganisationer och föreningar i civilsamhället, utanför det offentliga, som byggt upp kunskap och trovärdighet på sitt område.

HurDu kan bli medlem, ta del av deras kunskap eller vända dig till dem när du vill driva frågan.

VadNär en organisation talar och förhandlar i sina medlemmars namn och därmed väger tyngre än en ensam röst.

VemFöreningar och förbund i civilsamhället, fristående från det offentliga, som fått mandat av sina medlemmar att företräda dem.

HurDu kan gå med i en organisation som driver din fråga, och få din röst förstärkt genom dem.

VadOrganisationers arbete för att flytta opinionen åt sitt håll genom kampanjer, rapporter och uppvaktningar.

VemIntresseorganisationer och folkrörelser utanför det offentliga, som vill påverka både beslutsfattare och allmänhet.

HurDu möter dem i kampanjer och utspel, och kan engagera dig om du delar deras sak.

VadTankesmedjors sätt att påverka genom att ta fram idéer, rapporter och underlag som beslutsfattare och debattörer plockar upp.

VemFristående idéinstitut utanför det offentliga, ofta med en viss värdegrund eller finansiär bakom sig.

HurDu kan läsa deras rapporter med källkritisk blick, och fundera på vem som står bakom och varför.

VadNär facket sätter sig vid bordet med arbetsgivaren för att komma överens om löner, arbetstider och villkor.

VemFackförbunden, alltså de anställdas egna organisationer utanför det offentliga, som företräder medlemmarna i förhandlingen.

HurDu får del av resultatet på din arbetsplats, och kan gå med i facket för att vara med och påverka.

VadDe anställdas yttersta påtryckning: att lägga ner arbetet tillsammans för att sätta press i en förhandling.

VemFackförbunden, som står utanför det offentliga och kan ta till strejk när parterna inte kommer överens.

HurDu märker av strejker när samhällsfunktioner stannar, och som medlem omfattas du själv av en facklig stridsåtgärd.

VadEtt avtal mellan fack och arbetsgivare som sätter löner och villkor för en hel bransch, inte bara en enskild.

VemFackförbund och arbetsgivare tillsammans, parter utanför det offentliga som gör upp utan att staten lägger sig i.

HurDu omfattas ofta av ett kollektivavtal på jobbet, och kan kolla vilket avtal som gäller där du arbetar.

VadFackets roll att tala för de anställda gentemot arbetsgivaren, både i stort och i enskilda ärenden.

VemFackförbunden och deras förtroendevalda, utanför det offentliga, med mandat från medlemmarna att föra deras talan.

HurDu kan vända dig till facket om du får problem på jobbet, och få stöd och rådgivning.

VadSammanslutningar där företag går ihop för att förhandla med facken och driva sina gemensamma intressen.

VemArbetsgivarnas egna organisationer, till exempel Svenskt Näringsliv, som står utanför det offentliga och företräder företagen.

HurDu möter dem mest i debatten om jobb och regler, och kan ta del av deras rapporter och utspel.

VadArbetsgivarens motsvarighet till strejk: att stänga ute de anställda från arbetet för att sätta press i en konflikt.

VemArbetsgivarna och deras organisationer, utanför det offentliga, som kan ta till lockout när parterna är oense.

HurDu märker av den om en arbetsplats stängs under en konflikt, vilket är ovanligt men tillåtet i modellen.

VadNär arbetsgivarsidan påverkar lagar genom att svara på remisser och driva sina frågor i den offentliga debatten.

VemArbetsgivarorganisationerna, fristående från det offentliga men ofta inbjudna att tycka till om förslag som rör näringslivet.

HurDu kan läsa deras remissvar, som är offentliga, för att se hur de vill påverka ett lagförslag.

VadFöretagens beslut om var de anställer och satsar pengar, vilket avgör var jobben växer fram.

VemArbetsgivarna själva, alltså företag utanför det offentliga som styr sina egna anställningar och investeringar.

HurDu påverkas som arbetssökande och invånare, och kan söka jobb, starta eget eller engagera dig i lokalt näringsliv.

VadGrundtanken att fack och arbetsgivare gör upp om löner och villkor själva, medan staten håller sig utanför.

VemParterna på arbetsmarknaden, alltså fack och arbetsgivare utanför det offentliga, som tillsammans bär ansvaret för spelreglerna.

HurDu möter modellen genom kollektivavtalen på din arbetsplats, och kan påverka via medlemskap i fack eller bransch.

VadHjälp utifrån att jämka samman fack och arbetsgivare när en förhandling kört fast, så att en konflikt kan undvikas.

VemMedlingsinstitutet, en statlig myndighet med tjänstepersoner, men själva uppgörelsen ägs fortfarande av parterna.

HurDu märker medlingen indirekt när en hotande konflikt löses, och kan följa läget via nyhetsrapporteringen.

VadDen starkt skyddade rätten att ta strid på arbetsmarknaden, till exempel genom strejk eller lockout.

VemBåde fack och arbetsgivare, parter utanför det offentliga, som inom vissa ramar får använda stridsåtgärder.

HurDu berörs av den som anställd, och kan sätta dig in i vad som gäller via ditt fack eller din arbetsgivare.

VadDe automatiska urval som avgör vad du får se i ett flöde, och därmed vilka budskap som sprids vidare.

VemDe privata plattformsföretagen, utanför det offentliga, som själva utformar och justerar sina algoritmer.

HurDu möter dem varje gång du scrollar, och kan ofta justera inställningar, följa brett och söka aktivt själv.

VadPlattformarnas makt att avgöra vem som når ut till många och vem som knappt syns alls.

VemPlattformsföretagen själva, privata aktörer utanför det offentliga, som sätter villkoren för hur långt ett inlägg sprids.

HurDu påverkas som både läsare och avsändare, och kan vara medveten om att synlighet inte är samma sak som sanning.

VadPlattformarnas beslut om vad som får finnas kvar och vad som tas bort, samt vilka konton som stängs av.

VemPlattformsföretagen, privata aktörer utanför det offentliga, som tillämpar sina egna regler för innehåll.

HurDu möter den om ett inlägg döljs eller ett konto stängs, och kan oftast överklaga beslutet hos plattformen.

VadPlattformarnas insamling av spår från vad vi gör på nätet, som kan användas för att kartlägga och förutsäga beteende.

VemPlattformsföretagen, privata aktörer utanför det offentliga, som samlar in och bearbetar uppgifter om sina användare.

HurDu lämnar spår när du använder tjänsterna, och kan gå igenom integritetsinställningar och begära ut eller radera dina uppgifter.

VadAnnonser som skräddarsys till små målgrupper utifrån vad plattformen vet om dem, så olika personer ser olika budskap.

VemPlattformsföretagen och de annonsörer som köper utrymmet, alla utanför det offentliga.

HurDu möter den som anpassade annonser, och kan ofta se varför du fått en annons och begränsa riktningen i inställningarna.

VadPersoner som byggt upp stor räckvidd och förtroende hos sina följare och därför kan påverka åsikter och vanor.

VemPrivatpersoner och skapare utanför det offentliga, som ibland samarbetar med företag eller andra intressen.

HurDu möter dem i dina flöden, och kan fundera på vem som följer dem och om innehållet är betalt.

VadAutomatiska konton och personer som medvetet förstärker eller stör samtal på nätet, ofta för att flytta en debatt.

VemAktörer utanför det offentliga, ibland dolda, som agerar för egna eller andras syften.

HurDu kan möta dem i hätska eller likformiga kommentarsfält, och kan vara försiktig, kolla källor och rapportera misstänkta konton.

VadVilseledande information som sprids medvetet och i stor skala för att påverka vad människor tror och tycker.

VemOlika aktörer utanför det offentliga, ibland organiserade eller utländska, som vill påverka opinionen i en viss riktning.

HurDu kan stöta på den i ditt flöde, och skydda dig genom att kontrollera källor och söka upp flera oberoende uppgifter.

VadNär ett budskap snabbt sprids och samlar många människor kring en fråga på kort tid.

VemAllt från enskilda och gräsrötter till organiserade aktörer utanför det offentliga, som lyckats få fart på spridningen.

HurDu kan både dra nytta av dem för att lyfta en fråga, och fundera över vem som startat en kampanj och varför.

VadPartiprogrammet är dokumentet där ett parti slår fast sin värdegrund, sin politik och vart det vill föra samhället.

VemDet hålls av partiet och dess medlemmar, som tillsammans röstar fram innehållet på kongresser och stämmor utanför det offentliga.

HurDu möter det när du jämför partier inför ett val, och du kan påverka det genom att bli medlem och vara med och skriva.

VadRelationer och kontakter är de personliga banden mellan partifolk, organisationer och beslutsfattare som öppnar dörrar och får saker att hända.

VemDet är partiernas företrädare och medlemmar som bär nätverken, en informell tillgång vid sidan av de formella besluten.

HurDu kan bygga egna kontakter genom att engagera dig lokalt, gå på möten och lära känna dem som redan sitter med vid borden.

VadListplatser är ordningen på partiets valsedel, där en hög plats ger stor chans att bli vald och en låg plats nästan ingen.

VemPlatserna sätts av partiets medlemmar och valberedningar i nomineringen, inte av väljarna och inte av staten.

HurDu påverkar listan genom medlemskap och nomineringsmöten, och i valet kan du kryssa en kandidat för att flytta upp den.

VadSamtalet är lobbyistens enklaste verktyg: att i ett möte eller över en kaffe föra fram en ståndpunkt direkt till den som beslutar.

VemDet hålls av lobbyister, alltså aktörer utanför det offentliga som mot betalning företräder ett företag, en bransch eller en organisation.

HurDu kan använda samma väg själv genom att be om ett möte med en politiker, för rätten att tala med makten är inte reserverad för proffsen.

VadInformella förslag är färdiga idéer eller till och med skrivna textförslag som en lobbyist diskret lämnar till beslutsfattare innan något bestäms.

VemDe förs fram av lobbyister utanför det offentliga, som vill att deras formuleringar ska slinka in i utredningar, beslut eller lagtext.

HurDu kan göra likadant i mindre skala genom att skicka in egna förslag och synpunkter, och be att få veta vem som annars har påverkat ett beslut.

VadOpinionsbildning betyder att en lobbyist försöker forma vad allmänheten och medierna tycker, så att politikerna känner trycket att agera.

VemDen drivs av lobbyister och de uppdragsgivare de företräder, aktörer utanför det offentliga med resurser att synas brett.

HurDu möter den i debattartiklar och kampanjer, och du kan väga upp den genom att höja din egen röst och granska vem som står bakom budskapet.

VadEn investering eller satsning är när någon lägger kapital i ett företag eller projekt och därmed avgör vad som byggs och var jobben skapas.

VemDen görs av investerare utanför det offentliga, som genom sina pengar kan flytta verksamhet, idéer och utveckling dit de tror på.

HurDu möter den när en ort växer eller krymper med kapitalet, och du kan påverka åt vilket håll genom var du sätter ditt eget sparande.

VadPengar ger en förmögen person möjlighet att finansiera idéer, kampanjer och verksamheter som annars aldrig hade fått luft under vingarna.

VemTillgången hålls av enskilda förmögna personer utanför det offentliga, som själva väljer vad de vill bekosta och stötta.

HurDu möter effekten när privata pengar formar debatt eller bygge, och du kan efterfråga öppenhet om varifrån finansieringen kommer.

VadKontakter är de väl inarbetade banden till makthavare och nyckelpersoner som gör att en förmögen person snabbt når fram med sitt ärende.

VemNätverket bärs av enskilda förmögna personer utanför det offentliga, som ofta rör sig i samma kretsar som de som beslutar.

HurDu kan bygga egna kontakter genom föreningsliv och engagemang, och du har rätt att kräva att besluten ändå fattas öppet och sakligt.

VadAktier och rösträtt betyder att den som äger andelar i ett bolag också får vara med och rösta om hur företaget ska skötas.

VemMakten ligger hos aktieägarna, enskilda eller fonder utanför det offentliga, och väger tyngre ju större ägandet är.

HurDu kan själv bli delägare genom att köpa aktier, även små poster, och då rösta på bolagsstämman eller via ditt fondsparande.

VadAtt äga mark ger makt över hur ett område används, om det ska bebyggas, brukas, bevaras eller säljas vidare.

VemMarken ägs av enskilda personer, bolag eller fonder utanför det offentliga, som inom lagens ramar bestämmer över sin egendom.

HurDu möter denna makt i planer och bygglov, och du kan tycka till i kommunens samråd när mark ska få en ny användning.

VadAtt äga fastigheter ger makt över bostäder och lokaler, alltså över hyror, underhåll och vem som får plats att bo eller verka.

VemHusen ägs av enskilda hyresvärdar, bolag eller fonder utanför det offentliga, som styr sina byggnader inom lagens gränser.

HurSom hyresgäst möter du den i hyran och skicket, och du kan ta hjälp av hyresgästförening och de regler som skyddar boende.

VadOpinionsbildning är när en känd person eller influerare använder sin plattform för att lyfta en fråga och dra med sig många följare.

VemDen drivs av offentliga personer och influerare utanför det offentliga, vars styrka är uppmärksamheten och förtroendet hos publiken.

HurDu möter den i flöden och rubriker, och du kan både följa, ifrågasätta och själv bygga räckvidd kring det du tycker är viktigt.

VadKontakter är de direkta banden mellan kända personer och makthavare, som gör att ett samtal eller ett ord kan få ovanligt stor tyngd.

VemNätverket hålls av offentliga personer och influerare utanför det offentliga, som ofta får tillgång tack vare sitt namn.

HurDu möter effekten när en känd röst öppnar dörrar, och du kan bygga egna kontakter genom uthålligt engagemang i en fråga.

VadOpinionsbildning är när en expert eller forskare uttalar sig offentligt och med sin kunskap väger tungt i hur en fråga uppfattas.

VemDen drivs av experter och forskare utanför den politiska makten, vars auktoritet vilar på sakkunskap snarare än på röster.

HurDu möter den i nyheter och debatt, och du kan väga in den genom att granska underlaget och jämföra vad flera kunniga säger.

VadDefinition av fakta handlar om makten att avgöra vad som räknas som sant och säkert i en fråga, vilket styr hela diskussionen.

VemDen utövas av experter och forskare utanför politiken, vars rön ofta blir den grund som beslut sedan byggs på.

HurDu möter den när forskning åberopas i debatt, och du kan fråga efter källan och se om bilden är samstämmig eller omtvistad.

VadKunskapsproduktion är själva framställandet av ny forskning och nya rön, det råmaterial som politik och samhälle senare vilar på.

VemDen sköts av experter och forskare vid universitet och institut, aktörer utanför den politiska makten med eget källäge.

HurDu möter resultaten i läroböcker och beslut, och mycket forskning är öppen att läsa, ifrågasätta och bygga vidare på.

VadKonsumentval är makten i varje köp: när många väljer samma sak påverkar det vad företag tillverkar, hur de gör det och till vilket pris.

VemDen makten ligger hos dig som konsument, en aktör utanför det offentliga, och blir stark när många väljer åt samma håll.

HurDu använder den varje gång du handlar, och du kan rikta den medvetet genom att gynna det du vill se mer av.

VadEn bojkott är när konsumenter går samman och slutar köpa från ett företag för att sätta press och tvinga fram en förändring.

VemDen drivs av konsumenter utanför det offentliga, och får sin styrka av att vara många som agerar samtidigt.

HurDu kan delta genom att själv avstå och berätta varför, och tillsammans med andra göra avståndstagandet tydligt och kännbart.